Vad kostar en mäklare 2025? En komplett guide till mäklararvoden

Att sälja en bostad är en stor ekonomisk affär och för många den största försäljningen de gör under sin livstid. Mäklararvodet är oftast den största kostnaden i samband med en försäljning, om man bortser från eventuell vinstskatt. Men det är inte bara prislappen som spelar roll. Du behöver också fundera på:

• Vad ingår i arvodet?
• När betalar man arvodet?
• Är mäklararvodet avdragsgillt?
• Går det att pruta eller förhandla?
• Hur jämför man mäklararvoden?

I den här guiden går vi igenom allt du behöver veta om mäklararvoden. Vi visar statistik, prisskillnader mellan olika orter och byråer, hur olika arvodesmodeller fungerar, samt ger tips på hur du som säljare kan göra ett välinformerat val som lönar sig både praktiskt och ekonomiskt.

Vad är ett mäklararvode?

Ett mäklararvode är den ersättning som mäklaren får för att förmedla din bostad. Det är en avgift som inkluderar en rad tjänster, som marknadsvärdering, annonsering, visningar, förhandlingar med intressenter, och slutligen kontraktsskrivning och avslut. Arvodet kan antingen vara fast (ett förutbestämt belopp), rörligt (procent av slutpriset) eller en kombination av dessa.

Hur mycket är ett rimligt mäklararvode?

I Sverige ligger det genomsnittliga mäklararvodet 2025 på 64 140 kronor, vilket motsvarar ungefär 2,8 % av bostadens slutpris. Men snittet varierar kraftigt beroende på var i landet du befinner dig och vilken typ av bostad det handlar om. Här är exempel på snittarvoden för olika bostadstyper:

Bostadsrätt
Mäklararvode genomsnitt	50 688 kr
Mäklararvode procent	3 %
Mäklararvode median	47 625 kr

Villa
Mäklararvode genomsnitt	72 969 kr
Mäklararvode procent	3,2 %
Mäklararvode median	70 000 kr

Radhus
Mäklararvode genomsnitt	68 763 kr
Mäklararvode procent	2,3 %
Mäklararvode median	65 000 kr

Lär mer om mäklararvoden för olika bostadstyper:

• Mäklararvode bostadsrätt
• Mäklararvode villa
• Mäklararvode fritidshus

Hur varierar arvodet mellan olika orter?

Mäklararvoden skiljer sig mycket beroende på var du bor. I storstadsområdena är det vanligt med arvoden som kombinerar fast del med trappbaserad provision. Här är några exempel:

Mäklararvoden hos olika byråer

Olika mäklarkedjor har olika upplägg för sina arvoden. Vissa profilerar sig med billiga mäklararvoden, medan andra fokuserar på service samt maximalt slutpris och arbetar mer med trappmodeller. Här kan du läsa om vad olika byråer tar i arvode:

• Mäklararvode Fastighetsbyrån
• Mäklararvode Länsförsäkringar Fastighetsförmedling
• Mäklararvode Svensk Fastighetsförmedling
• Mäklararvode SkandiaMäklarna
• Mäklararvode Bjurfors
• Mäklararvode Erik Olsson Fastighetsförmedling
• Mäklararvode Notar

Vad ingår i mäklararvodet?

Mäklararvodet täcker ett omfattande arbete som sträcker sig långt bortom själva visningen och kontraktsskrivningen. Det börjar redan med den inledande marknadsanalysen, där mäklaren bedömer bostadens värde och marknadspotential. Därefter följer rådgivning kring prissättning, vilket är avgörande för en framgångsrik försäljning.

I arvodet ingår även framtagning av professionellt marknadsföringsmaterial – det kan handla om fotografering och säljande objektsbeskrivning för annonsering på Hemnet och andra plattformar. Mäklaren ansvarar dessutom för att samordna visningar, hantera spekulanter, följa upp intressenter och sköta budgivningen.

När en köpare har hittats är det mäklarens uppgift att bistå med att förhandla fram ett avtal som båda parter är nöjda med. Slutligen säkerställer mäklaren att allt det juridiska hanteras korrekt – från köpekontrakt till tillträde.

Det är viktigt att komma ihåg att vad som ingår i arvodet kan variera mellan olika mäklare, men också bero på vilken typ av bostad du säljer. En villa kräver ofta mer omfattande rådgivning kring exempelvis lagfart och pantbrev, medan en bostadsrätt kan innebära kontakt med föreningen och granskning av dess ekonomi. Därför bör du alltid ta reda på exakt vad som faktiskt ingår när du jämför olika mäklararvoden – och inte enbart fokusera på priset.

Läs mer: Vad ingår i mäklararvodet?

Vilken arvodesmodell ska jag välja?

Vilken modell som passar bäst beror på hur mycket trygghet du vill ha. Ett fast arvode ger full kontroll på kostnaden, medan en trappa kan ge bättre resultat – eftersom en trappa kan motivera mäklaren att sikta på ett högt försäljningspris. Det finns tre huvudtyper:

• Fast arvode: Du betalar ett förutbestämt belopp, oavsett slutpris. Enkelt och tryggt.
• Rörligt arvode (procent): Vanligtvis 1,5–3 %, beroende på ort och bostad. Mäklarens ersättning ökar ju mer bostaden säljs för.
• Trappa: En variant där procenten ökar för olika prisnivåer. Motiverar mäklaren att pressa upp priset.

Läs mer: Olika arvodesmodeller

Så jämför du mäklararvoden

Det bästa sättet att veta om du får ett rimligt erbjudande är att jämföra flera mäklare. Det är gratis att ta in offerter och du får snabbt en uppfattning om vad som är marknadsmässigt för just din typ av bostad och ort:

Jämför mäklararvoden här →

Vanliga frågor om mäklararvoden

Här har vi samlat svar på några av de vanligaste funderingarna kring mäklararvoden.

Vad är ett normalt mäklararvode?

Ett "normalt" mäklararvode i Sverige ligger vanligtvis mellan 2,5 och 3 procent av bostadens slutpris. I kronor räknat motsvarar det i genomsnitt cirka 63 000–65 000 kronor, men detta varierar beroende på flera faktorer – främst bostadens typ, värde och läge.

Exempelvis är arvodena ofta högre i kronor för villor än för bostadsrätter, men lägre i procent, eftersom villor generellt säljs för högre belopp. I storstäder som Stockholm och Göteborg är det vanligt med lägre procentsatser men högre totalsummor. På mindre orter kan arvodet vara högre procentuellt, särskilt om bostadspriserna är lägre.

För att bedöma vad som är rimligt i just ditt fall är det bäst att titta på aktuell statistik för din ort och bostadstyp, jämföra flera mäklare och se vad som faktiskt ingår i arvodet – inte bara totalsumman.

Jämför mäklararvoden här →

Vem betalar mäklaren – säljaren eller köparen?

I Sverige är det nästan alltid säljaren som betalar mäklararvodet. Det sker normalt i samband med tillträdet, alltså den dag då bostaden byter ägare och köparen betalar resterande köpeskilling. Det innebär att köparen inte har någon betalningsskyldighet gentemot mäklaren – även om mäklaren också är skyldig att agera opartiskt och se till att båda parter får korrekt information under processen.

Läs mer: Vem betalar mäklaren – säljaren eller köparen?

När betalar man mäklararvodet?

Mäklararvodet betalas vanligtvis i samband med att bostadsförsäljningen slutförs, vilket sker på tillträdesdagen. Det är då köparen formellt tar över ägandet av bostaden och slutbetalningen görs. Mäklaren skickar då faktura eller så regleras arvodet direkt via handpenningen.

Läs mer: När betalar man mäklararvodet?

Är mäklararvodet avdragsgillt?

Ja, mäklararvodet är en avdragsgill kostnad som minskar din vinstskatt. Det innebär att du har rätt att dra av kostnaden från den beskattningsbara vinsten i din deklaration, vilket i sin tur kan sänka den vinstskatt du behöver betala i samband med försäljningen av din bostad. Avdraget gäller oavsett om arvodet är fast eller rörligt och det omfattar försäljning av såväl bostadsrätter som villor samt fritidshus.

Även andra kostnader i samband med bostadsförsäljningen kan vara avdragsgilla, såsom homestyling, fotografering (om det ingår i arvodet eller köpts separat) samt kostnader för besiktning.

Läs mer: Är mäklararvodet avdragsgillt?

Kan man förhandla om arvodet?

Ja, det är fullt möjligt att pruta och förhandla om mäklararvodet med mäklaren. Genom att diskutera villkoren kan du eventuellt komma överens om ett lägre arvode. Det är dock viktigt att komma ihåg att mäklarens erfarenhet, kompetens och den service de erbjuder också påverkar hur villiga de är att förhandla. Att jämföra mäklararvoden och offerter från olika mäklare är särskilt effektivt, eftersom det ger dig en bättre utgångspunkt i förhandlingen.

Läs mer: Förhandla eller pruta på mäklararvodet

Måste man betala mäklararvode om man inte säljer?

Det beror på vad som avtalats i förmedlingsuppdraget med mäklaren. I vissa fall behöver du inte betala något alls om bostaden inte säljs, men ibland kan ett lägsta grundarvode ändå tillkomma – till exempel för marknadsföring eller utförda visningar. Kontrollera alltid avtalet noggrant.

Läs mer: Vad kostar mäklare om man inte säljer?

Vem har rätt till mäklararvodet om man byter mäklare?

Om du byter mäklare under ensamrättsperioden kan du bli skyldig att betala ersättning för mäklarens kostnader. Efter att perioden löpt ut kan du säga upp avtalet utan extra kostnader, men kontrollera alltid vad som står i avtalet. Har den första mäklaren visat bostaden för en köpare som sedan köper den, kan mäklaren ändå ha rätt till provision. Be därför om en spekulantlista för att undvika dubbel betalning. På så sätt kan du tydligt separera vilka spekulanter som kommit från vilken mäklare.

Läs mer: Vem har rätt till mäklararvodet om man byter mäklare?

Hur mycket tjänar en mäklare i provision?

En mäklare får vanligtvis inte hela arvodet – en stor del går till mäklarfirman. Den faktiska provisionen varierar beroende på anställningsform. En anställd mäklare får ofta 20–30 % av arvodet, medan egenföretagare eller franchisetagare kan få upp till 50 % eller mer. Vid ett arvode på 80 000 kronor kan mäklarens andel bli mellan 20 000 och 40 000 kronor.

Läs mer: Vad tjänar en mäklare i provision?